Det har blivit mycket väntan i väntrum på lasarettet denna vecka. Det slår mig alltid denna känsla som ligger i luften i ett väntrum. Oftast är det väldigt tyst och under denna tysta yta ligger en mängd olika känslor. Alla väntar på något, ett besked, ett återbesök, en person eller en undersökning. Detta medför känslor som nervositet, förväntan, rädsla, skräck, glädje, tomhet, besvikelse, ledsamhet, undran, ovisshet och det är bara några av de känslor och upplevelser som finns i ett väntrum. Det är en speciell känsla att sitta och vänta i ett väntrum och se hur andra människor väntar på något. Min nyfikenhet gör att jag inte kan sluta tänka på vad gubben bredvid mig har för åkomma, hon mitt emot som sitter rätt avslappnat och väntar eller hon till höger som sitter och stirrar rakt ut i luften med en ovisshet i blicken. Frågar som jag troligtvis aldrig kommer få svar på.
/från väntrummet
Senaste kommentarer